Dag 02 – Min första kärlek
Nu kommer jag inte räkna upp alla man har varit kär i på mellanstadie de klassar jag absolut inte som kärlek när man var kär i 5 stycken varje vecka och la ner kryptiska kärleks brev i bänkarna. De är bara sånt man gör och egentligen när man tänker tillbaka så vill man bara skratta för att man var så gullig ändå. :)
Hur som haver Min första absolut riktiga kärlek är ju såklart Mattias :) Jag klassar inte mina tidigare förhållanden som riktiga. Eller jo dom var ju riktiga men för mig nu (Några år senare) är det inte riktig kärlek när personer gör mig osäker, besviken och nästan börjar tvivla på sig själv. Jag ska inte sticka under stolen med att då var då och just då var jag kär och då trodde jag nog de var kärlek. Men man blir ju bara klokare med åren så.
Som sagt Matte. Vi träffades på hotellet. Och jag hade väl inte från början någon aning om vad de var för någon guld klimp jag tvingade sova på soffan efter krogen. Sen träffades vi några gånger och eftersom han jobbade borta mycket gick telefonen varm kan jag säga. Och jag minns än idag när jag kom på mig själv att jag faktiskt hade fallit för han. Jag var i Kåbdalis med familjen och gick bara och väntade på att han skulle höra av sig. Nej de kom inte på frågan att jag själv skulle höra av mig av någon konstig anledning. Men han hörde som sagt av sig. Och nu snart 3 år senare bor vi tillsammans och tagit oss tillsammans igenom både roliga stunder och lite tuffare. Han får mig och känna mig så glad och uppskattad för den jag är. Utan tvekan så är han världens underbaraste människa som går i ett par skor. Ibland undrar jag hur all kärlek får plats i min kropp de är helt sjukt. :)
Jag Älskar dig!
Hur som haver Min första absolut riktiga kärlek är ju såklart Mattias :) Jag klassar inte mina tidigare förhållanden som riktiga. Eller jo dom var ju riktiga men för mig nu (Några år senare) är det inte riktig kärlek när personer gör mig osäker, besviken och nästan börjar tvivla på sig själv. Jag ska inte sticka under stolen med att då var då och just då var jag kär och då trodde jag nog de var kärlek. Men man blir ju bara klokare med åren så.
Som sagt Matte. Vi träffades på hotellet. Och jag hade väl inte från början någon aning om vad de var för någon guld klimp jag tvingade sova på soffan efter krogen. Sen träffades vi några gånger och eftersom han jobbade borta mycket gick telefonen varm kan jag säga. Och jag minns än idag när jag kom på mig själv att jag faktiskt hade fallit för han. Jag var i Kåbdalis med familjen och gick bara och väntade på att han skulle höra av sig. Nej de kom inte på frågan att jag själv skulle höra av mig av någon konstig anledning. Men han hörde som sagt av sig. Och nu snart 3 år senare bor vi tillsammans och tagit oss tillsammans igenom både roliga stunder och lite tuffare. Han får mig och känna mig så glad och uppskattad för den jag är. Utan tvekan så är han världens underbaraste människa som går i ett par skor. Ibland undrar jag hur all kärlek får plats i min kropp de är helt sjukt. :)
Jag Älskar dig!
Kommentarer
Trackback
